Kan du plugga smartare och mer fokuserat med hjälp av den kognitiva psykologins hemligheter? Ja, kanske! Idag dyker vi lite djupare ner i den kognitiva psykologins grunder och dess teorier om vår inlärning.
Vad är kognitiv psykologi?
Det psykologiska forskningsfältet är brett. Beroende på vilken inriktning en psykolog du träffar på har, så kan du därför få helt olika svar och förklaringar på de frågor du ställer. Det bottnar i sin tur i de olika psykologiska inriktningarnas sätt att se på människan i förhållande till exempelvis sig själv och sina tankar, beteenden, människan i samhället et cetera.
Inom den kognitiva psykologin intresserar man sig främst för hur vi som människor tar emot, bearbetar och reagerar på olika former av stimuli. Stimuli är ofta i princip jämförbart med information eller yttre påverkan av något slag, men inom psykologin är stimuli alltså det allmänt vedertagna begreppet som används.
Synsätt på människan och vår inlärning
Enligt kognitivisternas synsätt deltar varje människa aktivt i att forma sitt eget beteende. Till skillnad från en del andra psykologiska inriktningars sätt att se människan som en varelse som formas utifrån sin livserfarenhet, så anser kognitivisterna att människan är summan av vad hon väljer att göra av sina erfarenheter.
Det är alltså inte vad du upplevde igår som formar din verklighet, utan snarare vad du tänker om gårdagen som skapar den verklighet som du lever, verkar i och reagerar på. Att exempelvis försöka förbättra dina studieresultat genom att ta hjälp av privatlärare skulle enligt det kognitiva perspektivet då utgöra en en viktig del i ditt sätt att sedan tänka fram nya lösningar på problem.
Som elev beror din upplevelse av din lärares förmedlade information, pedagogik och beteende helt och hållet på dina tidigare erfarenheter och hur du tänker kring dem. Mot den bakgrunden är det inte särskilt förvånande att den kognitiva psykologin – trots dess något rigida syn på saken – rönt stora framgångar som behandlingsform t.ex. för depressioner, ångest, viktproblem och olika typer av beteendestörningar.
Så kallad kognitiv beteendeterapi tar ofta avstamp i en tydlig struktur: tillsammans med psykologen försöker man först att ringa in och bli varse problemet. Därpå angriper man det med skräddarsydda exponeringsövningar för att förändra tankestrukturen. Exempelvis för dig som kämpar för att bli klar med din kandidat- eller magisterexamen så kan ett återkommande problem kanske vara att du av ekonomiska skäl är tvungen att studera hemma på dagarna.
I praktiken leder det ofta till att du skjuter upp det du borde göra och istället finner dig vid diskbänken eller i städskrubben. Den kognitiva psykologin angriper då typiskt sett dina problem genom att exponera dig för obehagliga situationer. Till exempel skulle ett led i behandlingen kunna handla om att du successivt får lära av och lära om så att du inte omgående känner panik över att disken står ett par timmar när du vet att du istället borde plugga och skriva på uppsatsen. På så vis uppstår – enligt kognitivisternas synsätt – nya tankar, perceptioner och erfarenheter som då bidrar till att forma din förmåga att framöver fatta klokare beslut för ditt liv.