Hur en människa mår, handlar och beter sig beror på hennes psykologi, det vill säga hennes mentala tillstånd, i kontrast till hennes fysiska. Ibland går kropp och sinnen samman, vilket yttrar sig i så kallade psykosomatiska symptom då man till exempel mår fysiskt dåligt på grund av ett psykisk problem. Läran om människans mentala värld är djup, komplicerad och mycket fascinerande och med hjälp av forskning kommer det ständigt nya kunskaper, behandlingar och teorier.
Psykologi är något som har fascinerat människan i alla tider och det finns texter som går långt bak i i tiden som beskriver psykiska problem, förklaringar till depression och olika, mer eller mindre effektiva behandlingar. I den antika Indien, Egypten, Grekland och Rom sysslade man intensivt med frågor som vad själen är, vad som får en människa att bli lycklig och hur man skall gå till väga om en människa tappar livslusten.
Själva ordet psykologi kommer från grekiskans psyche, själ eller sinne, och logi, läran. Sysslar man med psykologi är det en människans tankevärld man är intresserad av snarare än kroppen och det var just detta som de antika folken insåg ibland stod i kontrast eller konflikt mot varandra. Romarna ansåg att gudarna påverkade en människas sinne, men var också övertygade om att det fanns olika kroppsvätskor som påverkade ens humör. Hade man för mycket slem i kroppen blev man flegmatisk, det vill säga trög och seg, och mot detta rekommenderades citrusfrukter och upplösande hetta. Var man kolerisk berodde det på för mycket galla och då behövde man lugnas ner med mjölk och massage.
Ända sedan antiken, rakt genom medeltiden och långt in på 1800-talet trodde man att psykisk sjukdom kunde bero på övernaturliga krafter. Det kunde vara frågan om en gud man misshagat eller en förbannelse man drabbats av efter att en häxa utövat trollkonst. Många människor trodde därför att en människa som hörde röster eller drabbades av panikångest var besatt av andar och demoner, och det var inte ovanligt att man kallade på prästen för att utföra en exorcism.
Med Sigmund Freuds banbrytande tankegångar om det mänskliga undermedvetandet kom psykologin i ordets moderna bemärkelse att genomgå en slags pånyttfödelse. Man övergav nu gamla vidskepelser till förmån för individens barndomsupplevelser och livserfarenheter för att hitta roten till olika psykiska problem. Freud introducerade psykoanalysen, där en patient ligger på en soffa och en utbildad psykolog lyssnar på vad denne har att säga. Genom upprepade besök kommer man genom samtal fram till varför man lider av en viss ångest eller har vissa problem att fungera, och på så sätt kan dessa problem botas.
Idag finns det oerhört många olika skolor inom psykologin, där man analyserar alltifrån genetiska faktorer till sociala normer och beteenden. Det finns också många olika behandlingar, som kan baseras på samtal, musik, målning eller medicin.